Ska inte påstå att jag kommer ihåg om jag längtade efter The Joshua Tree när den kom ut. Hypen runt U2 hade inte vuxit till den lavin som den senare blev men efter konsterten på is-stadion på The Unforgetable Fire turnen så hade de skapat en stor plats i mitt hjärta. Att härma Bonos hockyfrilla är inget man vill prata högt om idag ändock sant. Jag kommer faktiskt ihåg köpet av singlarna mer för efter den första hade jag otroliga förväntningar på baksidorna. Till första singeln hade de kastat in Luminous Times (hold on to love) en för mig då helt fantasitsk kärlrks låt och de är fortfarande väldigt stark för mig. Om det är av nostaligsika själ eller om låten verkligen är så bra låter jag vara osagt. Samtliga tre singlar som gavs ut i europa hade fantstiska baksidor och när de tre nu ligger med på den medföljande extra cd'n med dessa baksidor plus lite annat överblivet material kan jag inte annat än kliva in på memory lane och verkligen uppskatta U2 igen. Den låten som jag tycker är tråkigast är nog Bullit the blue sky. Den var ganska cool på Rattle And Hum men sedan vet jag inte riktigt.
Idag är i varje fall The Joshua Tree världens bästa platta.
Idag är i varje fall The Joshua Tree världens bästa platta.
Förövrigt hoppas jag på ett bra besked på fredag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar